En första kontrollmätning av KX3-mottagarens storsignalegenskaper förklarar de problem som noterades på vår DX-pedition i samband med samlokaliserade sändare.  Alltså flera stationer inom ett begränsat geografiskt område.

För att erhålla lägsta brusfaktor på de högre kortvågsbanden krävs att PRE-ampen ställs i läge 30 dB.  Detta är nödvändigt i de fall radiomiljön är extremt tyst och fri från störningar vilket den var på St Lucia. Vid 20 dB pre-amp ökar brusfaktorn några dB. Tveksamt om det betyder något i praktiken dock. Däremot minskar grundbruset i mottagaren så pass mycket att LF-volymen inte riktigt räcker till för att få tillräcklig ljudstyrka på signaler som ligger helt nere i bruset. Konklusionen blir att 30 dB pre-amp är nödvändig som bästa kompromiss.

Men….

Vid så hög förförstärkning så blir mottagarens storsignaler hopplöst dåliga. En enkel mätning gjordes med två signalgeneratorer. Generator 1 inställd på 28,1 MHz och en svag tydligt läsbar CW-signal en bit över bruset. Signalgenerator 2 modulerades med 1 kHz 80% AM och ställdes in på 24,9 MHz. Nivån justerades tills nyttosignalen på 28,1 MHz stördes ut.Oberoende av frekvens på signalgenerator 2 så störs mottagaren ut över hela området ca 17-31 MHz.

Max störnivå som mottagaren tål utan att nyttosignalen störs är -50 dBm.  Det motsvarar en insignal till antennen på S9+23 dB och förklarar varför mottagaren löpte amok när det fanns andra sändare i närheten och på ett näraliggande band. På de lägre banden tål mottagaren mellan -45…-30 dBm. Bättre men fortfarande jättedåligt.

Kikar vi i schemat för KX3 mottagare så ser vi att bandpassfiltren täcker två band i taget vilket naturligtvis är helt förkastligt. Bandpassfiltren blir således otroligt oselektiva vilket också blir följden om man som Elecraft försöker täcka in två band med allt för få filterpoler. Cheap design och en stor besvikelse faktiskt.

Jag gjorde samma mätning på min gamla IC706MKIIG och kunde inte notera några “band – band störningar” alls upp till +20 dBm (100 mW) in på antenningången. Så det betyder att KX3 är minst 70 dB sämre än IC706-an på den här punkten.

Så nu är frågan varför denna svaghet inte återspeglar sig i Sherwoods mätningar eller om kanske just detta exemplaret av mottagare är defekt på något sätt. Det skall noteras att störningarna inte uppträder lika tydligt om störsignalen är omodulerad vilket betyder att problemen troligen inte uppmärksammats om de andra sändarna varit nycklade med telegrafi. Det krävs ungefär -5…10 dBm omodulerad bärvåg på näraliggande band för att mottagaren skall tappa i känslighet. Men nu var det ju SSB-sändningar som ställde till det.

Någon här som kan göra samma typ av mätningar på sin KX3?

/Bengt