Test av en Buddipole vertikal

Idag skall ett “Buddipole portabel antenna kit”, konfigurerat för 21 MHz jämföras med min hemmasnickrade GP baserad på en Ra200 whip-antenn med extra toppspröt för att få rätt längd.

Buddipole antennen har just installerats på den 2,4 m långa teleskopmasten som ingår i kitet. Första intrycket av Buddipole-prylarna är ganska positivt. Passformen och det mekaniska utförandet känns bra. Låg vikt och kitet erbjuder många olika lösningar på simpla snabbinstallerade antenner för 7-28 MHz som kan passa för charterresan eller back pack DX-peditioner. Det sämsta är manualen eller användarinstruktionerna som är onödigt luddigt formulerade.

Kitet som provas idag tillhör Ronnie SM7DKF och skall användas på vår kommande DX-semester till VP5 och J6.

A17

Buddipole-antennen kan konfigureras på flera olika sätt och i denna test har jag valt ett alternativ som ger en radiatorlängd av totalt 2,22 m. Alltså en dryg meter kortare än den kvartvågsradiator jag använder i min egen antennlösning. För att få resonans krävs därför en liten induktans i form av en spole med flyttbara uttag. Spolen är placerad 55 cm ovanför matningspunkten. Sprötet ovanför är en 1,67 m lång teleskopantenn. I kitet ingår en extra 55 cm lång förlängare som skulle ge en total antennlängd av 2,77 m och där spolens induktans skulle kunna minskas. Här vill jag dock prova mini-versionen. Buddipole-antennen är försedd med två 3,6 m långa radialer med matningspunkten 2,4 m och ändpunkterna 1,5 m över marken.

A18

Referensantennen är mitt eget portabelkit baserat på Ra200 sprötet. Även här används två radialer men som är 3,1 m långa för att antennen skall vara resonant på 21 MHz med 9 sektioner av whipantennen och på 18,1 MHz med 11 sektioner.

Ra200 antennen har 8 sektioner och tre extra sektioner har tillverkats för att kunna förlänga antennen. Mitt antennsystem täcker alla band mellan 14-28 MHz där antennen är självresonant utan spolar och behov av justeringar på plats.

Matningspunkten sitter 1,7 m över marken och masten består av teleskopisk walking stick – sådana där stavar som pensionärerna springer runt med på sina promenader – plus en 50 cm lång förlängare med infästning för antennhuvudet där spröt och radialer är fästa.

Någon större skillnad mellan de båda antennerna förväntas nog inte men det kan ju ändå vara kul att prova Buddipole-antennen praktiskt för att få erfarenhet av denna. Dessutom bör en lathund tas fram med rätt val av antal varv på spolen baserat på längden av de radialer som skall användas. Helst skall ju en portabelantenn fungera direkt när den installerats och att pilla med justeringar av spolvarv m m i fält är alltid bökigt och oftast onödigt.

Som tidigare går det att följa experimentet i realtid via Reverse Beacon Network

* SK7CQ sänder med 10 watt till “Ra200-antennen”
* SK7OB sänder med 10 watt till “Buddipole-antennen”

21 MHz bandet öppnar mot USA vid 13-tiden och stänger c:a 22 ikväll.

/Bengt

 

 

Lämna ett svar