Usla konditioner

Alla band från 14 och uppåt har varit usla idag. Inga DX hörda och de signaler som hörts har bara varit från Europa och några UA9 öster om Uralbergen. Jag skall prova en stund på 7 och 10 MHz sent nu ikväll och kanske en stund in på natten om condsen inte är allt för dåliga.

I morgon planeras en ny utflykt med portabelkörning ca 5 km söder om byn längs en stig upp i bergen. Troligen blir detta sen eftermiddag när solen inte står så högt på himmeln.

2 km norr om Lavidia

Ungefär mitt emellan Lavadia och Lethra Beach kommer man upp på ca 100 m höjd över havet innan det går nedför igen.

 

image

Här på bänken till vänster hängde jag av ryggsäcken och upprättade stationen. Till höger i bild står GP-antennen. 21 MHz öppnade upp mot Japan vid 16-tiden med bra signalstyrkor. Framåt 18-tiden dog 21 MHz ut fullständigt. Sista timman kördes mest EU på 18 och 14 MHz. Många SM i loggen och flera riktiga QSO vilket var trevligt för omväxlingens skull.

image

 

En vy ut över havet i riktning nordost.

image

Bergsgetterna var nyfikna på morsesignalerna…

 

 

 

 

Lethra Beach

Igår körde jag från Lethra Beach med fri take off utöver havet från NNV över till sydost. Konditionerna på de högre banden var risiga på förmiddagen med endast 14 MHz öppet. Framåt 15-tiden lokal tid öppnade 21 MHz upp mot JA  med många och starka signaler. Det blev kört drygt hundra japaner  innan det var dags att packa ner stationen för att vandra tillbaka över bergen.

Idag har jag tillbringat förmiddagen på stranden nedanför hotellet. Konditionerna var om möjligt ännu sämre än igår. Senare i eftermiddag skall jag bege mig upp på en bergsknalle 150 m över havet. Det är bara en kort vandring härifrån och jag stannar tills solen går ner. Får se vad det kan bli om banden öppnar upp igen.

Mikro Chorio

Hela dagen har tillbringats i den övergivna staden Mikro Chorio med portabelstationen upprättad i skuggan bland ruinerna.  Ett hundratal kontakter har avverkats på 18 och 21 MHz. De högre banden har varit helt tysta och även 14 MHz är dåligt.

Ganska många SM-stationer fastnade i loggen och under en halvtimma öppnade 21 MHz upp mot Japan. 40 japaner blev det och de flesta var vrålstarka, mycket starkare än stationerna från EU.

I morgon planerar jag för radiokörning från en strand några km norr om byn Livadia. Troligen tidig morgon fram till middagstid.

QRV från Tilos isl

Resan gick bra. Det stora fartyget från Rhodos till Tilos hade drabbats av konkurs så researrangören hade fixat alternativ transport via taxi från flygplatsen till en liten hamn ca 30 min västerut. Där mötte en liten taxibåt upp och ankomst till Tilos blev därmed fem timmar tidigare än planerat. Ibland kan problemen bli till det bättre. Utmärkt service!

image

Antennerna är nu installerade på toppen av hotellkomplexet. Lägenheten i byggnaden längst upp till höger i bild. Något bättre QTH går nog inte att finna. Totalt störningsfritt på alla band och en två rymliga antennbalkonger. En handfull kontakter har körts på och allt ser ut att fungera som planerat.

image

Utsikt över hamnen. Här skall det nog gå att trivas. Lugnt och skönt då det bara finns ett fåtal bilar på ön.

 

DX-semester till Tilos isl i Egeiska havet

Den 17 maj bär det iväg för en veckas studiebesök till Tilos* som ingår i ögruppen Dodekaneserna i Egeiska havet. Förutom en del vandring i bergen planeras för rogivande radioaktiviteter från några olika platser på öns ostkust kring byn Livadia. Bl a skall den övergivna spökstaden Mikro Horio besökas och aktiveras på de högre kortvågsbanden. Ruinerna från de gamla husen erbjuder skugga och research som gjorts på Internet visar en hel del lämpliga fästpunkter för antennerna.

Tilos är en ganska liten ö med bara 780 bofasta invånare 2011 fördelade på bara två byar. Turisterna lär inte vara allt för många och vad som kan läsas ut ur reseberättelser från besökare så finns det gott om svängrum.

Bild 7

Portabelstationen blir den samma som jag använde senast på Turk & Caicos isl och St Lucia isl i Karibien december 2014. Elecraft KX3 inbyggd i en batterilåda till en Ra200 station. Komplett med inbyggda LiFePO4-batterier för minst 8 timmars drift med full uteffekt 10 W PEP.

Antennerna blir också de samma som i Karibien, enkla GP- och dipolantenner för 14-28 MHz banden.

Endast morsetelegrafi och fokus på de högsta frekvensbanden som är öppna för tillfället.

Målet denna gång är att satsa mer på litet längre “vanliga QSO” eller Rag Chew och mindre av “5NN TU”.  Av den anledningen kommer jag ibland att ratta runt på banden och svara stationer som ropar CQ i hopp om att finna någon som har tid att säga mer än 5NN TU. Vi får se om och hur det lyckas.

Anropssignalen blir SV5/SM7EQL/P och om allt går bra med båtresan från Rhodos och inget strular på vägen så kan jag vara igång från Tilos den 18 maj till den 23 maj.

QSL info och mer om expeditionen till Tilos isl qrz.com/db/SV5/SM7EQL

/Bengt

—-
* Tilos är en grekisk ö i Egeiska havet och är en del av Dodekanesernas ögrupp. Tilos ligger mittemellan ön Kos och ön Rhodos. Tilos är en ö med berg, kullar och slätter där fyrahundra arter av blommor och örter växer och är också bebodd av många arter av sällsynta fåglar (hökörn, hökar, näktergal, guldfink, hägrar, biätare etc.). Hela ön är en stor ekologisk park och skyddas av internationella fördrag.

Livadia är öns största hamn och största stad. I staden finns resterna av ett slott, övergivna stenhus, stenlagda gator och bysantinska kyrkor som innehåller några gamla fresker. Livadia ligger cirka 2 km från öns huvudstad, Megalo Chorio.

1500-talsklostret Agios Panteleimon är övergett, men värt ett besök, eftersom det är mycket vackert och har några intressanta ikoner. Riddarnas slot är också värt ett besök, där riddarna av St John hade en bas på 1500-talet.

Färjor från öns hamn avgår till Pireus, Rhodos och andra öar i Dodekaneserna.

KX3 mottagare – några mätningar

De tidigare redovisade problemen med utstörd mottagare i samband med närbelägna SSB-sändare ser ut att ha fått en acceptabel lösning. Enligt Wayne N6KR på Elecraft beror problemen på direktdetektering av AM-signaler i den direktblandade mottagaren. Problemet har varit känt länge och enligt Elecraft har många också klagat. Oftast visar sig problemen som att de vanliga AM-rundradiostationerna läcker igenom och orsakar kraftiga störningar.

Som jag tidigare skrivit så räcker det med att signalstyrkan från rundradiostationer på angränsande rundradioband överstiger c:a S9 +20…25 dB för att störningarna skall ge sig till känna. Många rundradiostationer är väsentligt mycket starkare än så och jag förstår att Elecraft fått ta emot många klagomål från besvikna kunder.

Det är i sak samma sorts problem som uppstår med samlokaliserade SSB-sändare på angränsande amatörband där det visade sig krävas ett “säkerhetsavstånd” av nästan 1 km mellan en annan sändare och min mottagare. Men om Elecraft hade designat sin mottagare med smalare bandpassfilter, ett filter för varje amatörband så hade detta sistnämnda problem kunnat undvikas eller i alla fall reduceras kraftigt. Så det finns flera svagheter som samverkar negativt här.

Lösningen enligt Wayne ligger i att aktivera funktionen “RX shift = 8 kHz” som finns i menyn. Då hamnar de direktdetekterade och oönskade AM-signalerna utanför LF-passbandet och kommer inte att höras. Bra så långt. Dock säger Wayne att när man aktiverar RX shift = 8 kHz så kopplas tyvärr roofing filtren ur. Detta skall bero på att roofingfiltren egentligen bara är två lågpassfilter som släpper igenom 0-500 Hz resp 0-1500 Hz. Så i analogi med vad Wayne säger så skulle det alltså behövas utvecklas ett nytt roofing filter i form av bandpassfilter för 8 kHz i stället. Återstår att se om Elecraft tar fram ett sådant eller om man finner någon annan work around lösning som medger att roofing filtren kan användas.

Med RX shift = 8 kHz aktiverad så ser problemet alltså ut att vara ur världen. Jag har ägnat en stund av förmiddagen åt att laborerat med olika typiska scenarion med svaga nyttosignaler i kombination med starka störsignaler i avsikt att utvärdera roofing filtrets funktion. Än så länge kan jag dock inte finna att det gör någon som helst nytta för mig som bara kör telegrafi.  Kanske har jag köpt en dyr option som jag inte behövde eller så har det ingen märkbar funktion i verkliga livet. Någon som vet eller märkt någon skillnad före och efter?

Vidare har jag kikat närmare på AGC-funktionen i mottagaren vid olika inställningar av pre-amp och AGC threshold (THD).

Först pre-ampen. Mottagaren i sig är mycket känslig och har den känslighet som behövs för allt praktiskt portabelbruk med små avstämda antenner för de högre frekvensbanden i en extremt tyst radiomiljö. Detta gäller för pre-amp lägena +20 dB och +30 dB. Om man ställer pre-amp i läge +10 dB minskar känsligheten c:a 5 dB. Det man vinner är en lugnare mottagare med mindre bakgrundsbrus. +10 dB läget kan passa när banden är röriga och särskilt då på de lägre amatörbanden 3,5-7 MHz.

När det gäller AGC så finns det möjlighet att ställa in THD (threshold) dvs punkten där AGC börjar att reglera. THD kan ställas mellan värdena 004 och 008 i menyn. Default var 005 i min mottagare. Bästa inställning för mig ser ut att vara 004 som innebär att AGC börjar att reglera på relativt svaga signaler. Inställning 008 kan jag inte se någon som helst nytta med då den gör radion döv för svaga signaler samtidigt som LF-nivån ökar alldeles för mycket för starka signaler. Jag tror att om lägena 001 eller 002 funnits så skulle jag troligen ställt in något av de lägena. Dock verkar 004 vara en god kompromiss som jag kan leva med.

Med + 30 dB pre-amp och inställning 004 börjar AGC att reglera vid -115 dBm insignal motsvarande en S2-signal på en kalibrerad S-meter. Det innebär också att det finns ett linjärt utrymme om c:a 10-12 dB ner till mottagarens brusgolv (med antenn ansluten i tyst radiomiljö) där svagare signaler ger lika många dB svagare LF-utnivå. Men så är i stort sett alla mottagare konstruerade så det kan nog vara helt OK och små variationer från dessa värden är väl att hänföra till den personliga smaken vad man tycker och vad man vant sig med.

Med +20 dB pre-amp och inställning 004 börjar AGC att reglera 10 dB senare, dvs vid -105 dBm motsvarande en S4-signal på en kalibrerad S-meter. Mottagaren upplevs lite trött i det läget även om den absoluta känsligheten inte påverkas alls. Svaga signaler som ligger i bruset hörs svagt i högtalaren medan de mycket starka signalerna blir alldeles för kraftiga för att det skall bli bekvämt med en fast inställning på volymkontrollen.  +20 dB läget  rekommenderas som normalläge av Elecraft och där stämmer också S-metern överens med insignalen. I de andra pre-amp lägena visar S-metern fel. Märkligt att man inte lyckats fixa till en så enkel sak i mjukvaran! Kommer kanske en ny firmware vad det lider.

Med +10 dB pre-amp och inställning 004 börjar AGC att reglera först vid -95 dBm motsvarande en insignal av S5. På de högre banden upplevs mottagaren halvdöd och känsligheten har också minskat c:a 5 dB. Starka signaler låter dock utmärkt rena och avsaknaden av förstärkning innan AGC börjar reglera gör att lyssningskomforten för starka signaler blir ganska hög med stor dynamik. På de lägre banden 3,5-7 MHz torde mer pre-amp än +10 dB aldrig behövas. Möjligtvis om en ineffektiv kort mobilantenn används som ju i sig brukar ha en verkningsgrad på bara några få procent. Då behöver man öka upp förstärkningen i mottagaren för att hämta hem det som går att hämta.

Med pre-amp bortkopplad (0 dB) och inställning 004 börjar AGC att reglera vid -87 dBm motsvarande en S7-signal. Detta läget kan vara befogat på 3,5 och 7 MHz i de fall man har en fullstor dipolantenn högt över marken. Den allmänna brusnivån på låga frekvenser är relativt hög och man har sällan nytta av allt för känsliga mottagare.

Slutligen med attenuatorn (ATT) inkopplad och inställning 004. AGC börjar nu reglera vid -75 dBm motsvarande en insignal av nästan S9. Det läget kanske kan vara bra i extremfall då man vill lugna ner mottagaren och motstationerna ligger i häradet S7-S9+. Det ger hög lyssningskomfort men samtidigt hörs ju inte de svagare stationerna alls.

Efter dessa mätningar står det även helt klart att mottagarens LF-steg är alldeles för svag. Här fattas minst 10 dB förstärkning – förmodligen 20 dB – samt någon enkel form av peak limiter eller möjligen en trögverkande audioderiverad AGC för att ta topparna. En sådan kan enkelt byggas och det kan bli ett litet projekt framöver.

/Bengt

 

 

 

 

 

ESR Resonans nr 4 2014

Då var det dags igen för ett nytt nummer av ESR Resonans. Nummer 4 och det sista för i år.  Resonans nr 4 och alla tidigare nummer finns att ladda ner från Arkivet: ESR Resonans

Nummer 1 2015 förväntas komma ut “till våren” eller när tillräckligt mycket material kommit redaktionen tillhanda. Har du något på gång? Skriv en notis eller artikel! Det uppskattas av läsarna.

Trevlig läsning

/Redaktionen

gm

Bengt

Vintern har anlänt till Gamlemark

Redan i morse snöade det och snödjupet mätt på eftermiddagen uppgick till 0,5-1 millimeter. Lagom täcke för att ge mer julstämning än det ihållande regnet som plågat oss i en hel vecka.

e1

Termometern visade -5 grader och när detta skrivs mäter vi -8 grader med utsikt till under minus 10 i natt. Med skånska mått mätt väldigt kallt.

Vad kan då passa bättre än att sitta inne i värmen och experimentera med radiobygglådan. Ytterligare några projekt har provats med gott resultat.

e2

A2-sändaren som fängslade mig som nyfiken 12-åring på julaftonen 1965 har naturligtvis undersökts litet närmare.  Här ovan ses en förbättrad version där modulationsgraden kan ställas in med en potentiometer. Några andra modifieringar har också gjorts som gav en snyggare nyckling. Telegrafnyckeln är den gråa ledningen längst ner till höger i bild.

I originalutförandet lämnade sändaren -3 dBm omodulerad bärvåg på cirka 1 MHz mitt i mellanvågsbandet. Med nedtryckt nyckel hördes sändarens modulering över mer än 500 kHz bandbredd med en raspig 500 Hz ton. Några problem att ställa in mellanvågsmottagaren var det inte. Signalen var dessutom stark på en vanlig (?) transistorradio och räckvidden uppmättes till cirka 10-15 m med den medföljande sändarantennen på 5 m längd. Samt en lika lång jordledare.

e3

Med potentiometern inkopplad gick det att ställa ner modulationsgraden så att tonen lät riktigt behaglig i mottagaren. Ungefär den tonkvalitet vi hörde från fartygssändarna på långvåg 500 kHz på den tiden det begav sig. Plotten ovan visar 0 dBm i toppen och analysatorn är inställd för 100 kHz svepbredd samt 10 dB/ruta. Modulationstopparna ligger alltså ungefär på nivån -10 dBm motsvarande 0,1 milliwatt.

Bästa antennanpassning och därmed max uteffekt erhölls genom att koppla in spektrumanalysatorns 50 ohm ingång via en extern vridkondensator till sändarspolens högimpediva ände.  Cirka 200 pF seriekapacitans gav högsta uteffekt.

Den skarpögde har noterat att motstånd och kondensatorer på plastbärarna är av modernare sort. Några av originalen hade nämligen ändrat värde nästan 100% medan kondensatorerna var i det närmaste helt kass. Jag skall leta fram rätt sorts komponenter och snygga till bygglådan vad det lider. Alltid kul att ha den i “originalskick” när projekten är avprovade och den åker upp på nostalgihyllan efter helgen.

Lådan är tillverkad av Kowa Company Ltd Tokyo Japan 1965. Företaget finns kvar än idag och på en sida om deras historia nämns de här bygglådorna i samband med produkter för utbildningsändamål. Numera sysslar man med helt andra saker inom andra brancher.

Finns det någon bland läsarna som sett eller haft denna låda eller snarlika bygglådor så vore det kul med feed back. Min bedömning efter att ha lusläst manualen och byggt några projekt är att den täcker radioområdets absoluta grunder och den ungdom som mixtrat med det här på 60-talet har säkert fått många aha-upplevelser som sedan gett upphov till mer sökande efter svaren på följdfrågorna som måste ha uppstått. Så var det bevisligen för mig i alla fall.

En sak jag minns från tiden 1965-66 är att engelskan ställde till problem och att vår engelsklärare i skolan inte kunde förklara de tekniska begreppen som var okända för henne. Kanske inte så konstigt då motsvarande text på svenska skulle vara väldigt svår för alla som inte visste något om radioteknik alls. Inte mer än att rören i träradioapparaterna brändes och att man kunde få hemska stötar trots att stickkontakten var uttagen ur väggen. Konstigt tyckte man då.

/Bengt

God Jul & Gott Nytt År!

God jul och gott nytt år tillönskas alla experimenterande radioamatörer och andra radio- och teknikintresserade. Glöm inte bort nyårslöftena! Att träna telegrafi och bygga radio hela 2015. För all del köra DX och aktivera amatörbanden duger gott de också.

God Jul

Interiör från Radiotelegrafstationen Gamlemark Radio i Skåne.

/Bengt