Buddipole-antennen igen

Mätningen på Buddipole-antennen för några dagar sedan  gav helt orealistiska mätvärden. En närmare undersökning av uppställningen  visade att en av radialerna hade släppt från anslutningsskruven  vilket medförde att resonansfrekvensen på antennen for iväg med mycket hög SVF som följd.

Hög SVF ger dessutom höga tilläggsförluster i matarkabeln som i testuppställningen är drygt 40 m lång. När allt var fixat så uppmätes SVF 2,4:1 med antennen monterad med matningspunkten 2,4 m över marken. Maxhöjd på den medföljande teleskopmasten. Om man nöjer sig med kort matarkabel – 5 m RG58 – och använder en matchbox så är ett SVF på 2,4:1 hanterbart men det känns inte riktigt bra med så höga värden.

Genom att sänka matningspunkten till 1,7 m (samma höjd som min egen referensantenn) så sjönk SVF till 1,2:1 vilket känns betydligt bättre särskilt med tanke på problematiken med tilläggsförlusterna i matarkabeln som man ju vill minimera i ett jämförande prov.

De båda antennerna har  jämförts med varandra under eftermiddagen och kvällen idag och mätresultatet nedan ser nu mer rimligt ut.  Skillnaden mellan de båda antennerna är som förväntat minimal och det går nog inte att kora någon klar vinnare här? Rent teoretiskt borde Buddipole-antennen vara några tiondelar upp till max en halv dB sämre än referensantennen beroende på att radiatorn bara är 2,8 m lång och en förlängningsspole används. Inget som märks i praktiken ens med en ”högupplöst S-meter”.

A19 W3LPL

W3LPL

A20 WZ7I

WZ7I

A21 KM3T

KM3T

Nästa steg blir att korta av radiatorn en 55 cm sektion och öka induktansen på förlängningsspolen så får vi se om om det syns i plottarna på måndag kväll. Därefter  kan ännu en 55 cm sektion tas bort så att radiatorn bara blir 1,7 m. Alltså ungefär en 1/8-dels våglängd.

/Bengt