Här kommer några spridda bilder från dagens besök på Skördefesten Österlen som avhölls på Kaj Olssons gård utanför Svenstorp. Mängder med besökare hade hittat dit liksom förra året.

Det var en lagom lång promenad från parkeringen mitt ute på ett stort fält. För den trötte fanns gratis hästskjuts som jag inte behövde anlita.

På gården finns ett stort kuriosamuseum med en väldans massa kul grejor som samlats in och skänks från byarna på Österlen. Flera miljöer har byggts upp som denna något belamrade bensinmack. Många fina pumpar finns i samlingen.

Lådor och backar med verktyg i en salig blandning. Men det finns mycket att upptäcka.

Ett hundratal veteranbilar fanns uppställda på två stora gräsytor. Här ser vi Bror Magnussons helrenoverade PV 444 årsmodell 1951 med tillhörande husvagn. Bilen hade tagit 13 år att göra i ordning och har varit nedplockad i minsta detalj.

Interiör från husvagnen som var i gott skick och mysigt inredd. Ja så såg det ut förr i tiden.

Bland de tyngre maskinerna hördes denna gamla stenkross som med lätthet krossade ganska stora stenbumlingar och sorterade krossmaterialet till dels makadam och dels singel. De två fickorna till vänster i bild. Maskinen drev av en liten bandtraktor minst lika gammal och minst lika bullrande.

Drygt hundra traktorer möjligen fler plus många olika maskiner som tröskverk och självbindare prydligt uppställda på långa rader. Här fanns nog allt man kunde tänka sig. Ett eldorado för traktorernas vänner som fanns på plats. Även ungarna gillade att klättra upp och ratta maskinerna.

Här ett litet gäng som klättrat upp på ett större tröskverk med tillhörande balningsutrustning. Drivet av tändkulemotor och remdrift.

När det inte arbetades så lögade man sig i solen. Här en pensionerad lantbrukare från en granngård som började sin bana på Alnarp 1962 och sedan dess jobbat med jorden.

Brunnsborrningsaggregat med 35 m slagdjup då det var så den fungerade. I stället för borrkrona användes en krona med vassa eggar som tryckte undan jordmassorna in i centrum där de på något finurligt sätt kunde sugas upp tillsammans med vatten.  En kul maskin med sinnrik mekanik, armar och hävstänger m m.

För de små fanns en hel del djur att se på, klappa och rida.

Smeden var inte hemma just när jag tog bilden men precis så pratar vi här nere i Skåne – i alla fall när vi pratar riktig skånska.

Av köernas längd till matställena att döma så var skånsk äggakaga mest populär tätt fäljd av helstekt gris. Sillamadar fanns liksom spiddekaga och annat som hör Skåne till.

Till vänster en häst som såg ut att ta det hela med ro.

SSA var representerat med denna fina sinkade trälåda.

En del maskiner visades upp på fälten. Trots hög ålder så verkade de fungera bra och gjorde sitt jobb.

För barnen räckte det med höbalar för att hoppa ifrån och ha kul. Vi får hoppas att stadsboarnas ungar inte får hösnuva på kuppen.

Här ser vi tändkulemotorn som drev det stora tröskverket. Till höger kylaren med kedjor som vattnet fick rinna utefter ner i en stor balja. Enkelt och praktiskt.

Detta muskedunder är en maskin för balning av halm med järntråd.  Fungerade utomförträffligt bra och balarna blev ordentligt pressade.

Så värst mycket radio och elektronik fanns inte på den här tillställningen. Jag noterade dock att det på museets ovanvåning fanns en intressant samling elmateriel från tidigt 1900-tal och framåt. Bland alla prylarna på väggen tittade fyra stycken fina äggisolatorer för radioantenn fram. En Willis jeep var bestyckad med en sprötantenn men radion saknades, koaxialkabeln också så den var nog bara till prynad. Trots det lilla inslaget av radio så var det en trevlig dag i nostalgins tecken. Mycket att se på och god mat.